För ca 5 år sedan så begick jag mitt livs misstag! Jag sålde de bästa som hade hänt under mitt liv,jag sålde en del av mitt hjärta och halva mitt liv!

Jag trode jag var snäll och gjorde han en gärning men insåg snabbt mitt misstag!
Mitt liv kommer inte bli desamma förens han är tillbaka hos mig, min finaste.

Efter att trailerna rullade iväg så grät jag mig igenom dagar, veckor och månader för misstaget jag begick.. Inte skulle jag sälja min allra bästa vän? Den som tagit störst plats i mitt hjärta!? Men jag gjorde de och jag har i över 5 år bannat mig själv för hur dum jag var!

Men nu idag så har jag hittat honom, tjejen som sköter om honom och jag gör allt i min makt för at få tag i numret till ägaren så jag kan få köpa tillbaka min älskade Micha!

Priset är nästan oviktigt, jag ger vad som helst för honom! Min bäste vän, jag saknar nå grönjävligt! alla våra dagar, vi var ute och körde med vagn och vi red i skog och mark, vi tävlade i hoppning och han hoppade sjukt högt för att vara så liten, Han var så välutbildad med sina skänkelvikningar i endast tömmar, sina nästan 1 meter hoppningar och vad allt där hör till så jag gjorde de ja trode var bäst för honom.. Att hitta en ny liten ryttare som kunde fortsätta där jag slutat men de vart tyvärr inte så utan han vart mest en liten leksak om jag får säga de själv.. Men de är mitt fel och ja klandrar mig själv tills den dagen han är tillbaka här hemma!

Min älskade och finaste bästa vän.. Min shetlandsponny Michelin!