Känner att min klump i magen finns kvar.. Buuhhuuu vet inte vad jag ska göra, detta känns tyngre än vad de brukar och svackan är djupare än vanligt kanske för att de är en ny svacka och inte den gammla vanliga.. Inte så konstigt heller då allt detta, alla känslor är nya! Dom gamla som jag inte tatt itu med än har ja kvar i min ryggsäck och stängt men den håller nog på o spricka! Jag vet inte hur ja ska orka med allt på en och samma gång!?
Jag försöker finna vägen som för mig är den rätta, för att allt ska bli så lätt som möjligt men ja hinner bara komma en bit på vägen innan jag hunnit ge upp!

En vän sa till mig en gång i tiden att aldrig ge upp.. Och de gör jag inte heller, inte helt och hållet utan ja typ placerar de jobbiga och helt främmande känslorna i min så kallade ryggsäck och hoppas på att om ja lägger mig under täcket så skall ja finna kraft och ork för att ta itu med allt.. Men..

Alltid finns de ett men! Innan jag väl hunnit öppna min fula och tunga ryggsäck så dyker något annat upp så ja hinn inte o lösa de gammla skiten som finns! De finns en hel del och ja hitils har jag bara stått ut, ingen förklaring ichen konfrontation inget svar på nått utan jag har bara funnit mig i allt som hänt under alla mina 20 år som människa!

Många gånger så har jag önskat att jag blev överkörd av en bil elr nått, bara för att folk ska se mig, att jag existerar! Och japp ja vet jag är helt knäpp och dum i huvudet som önska ja vart överkörd av en bil för att få lite uppmärksamhet!

och nu tänker ni säkert att ja inte får nån uppmärksamhet av nära och kära och visst får jag de men ah de är svårt at förklara! Ja menarinte den uppmärksamheten att stå i centrum och höras och synas utan mer den uppmärksamheten att man inte tas för givet utan man uppskattas som människa och allt man gör för andra!
Tänk att få dö för en dag och se vilka som verkligen brydde sig och ville att man skulle komma tillbaka, att de inser vad de misst för man gör inte de, man inser inte vad man gått miste om föräns det är försent och man väl mist de!

Och nej så här kan man inte tänka heller, man bör inte och får inte absolut inte om döden men de är mycket man inte får här i världen!

Anyway jag ska laga middag åt mig o gubben nu, han kom hem tidigare från jobbet  idag då han är sjuk! Lite varm soppa och lite värktabletter kanske gör honom susen!
själv ska ja ta mig till Elli, vi ska dricka the och prata ut om alla våra bekymmer! Jag är glad att jag har dig hjäratat! Big love..


Även vill jag säga en sak till Sanna.. Att jag uppskattar dig mer än något annat, du förstår och du lyssnar utan att jag äns bett dig! Om du flyttar nu så känns det som en del av mig försvinner för tro de elr ej du har blitt en del av mig då jag tycker så ofantligt mycket om dig hjärtat!  Du är som en pusselbit jag letat efter och vi klickar perfekt! Som handen i handsken och jag vet att du lever ettlite påfrestande liv och jag förstår du till fullo och hoppas du gör de som känns rätt för dig och ingen annan! Min älskade pusselbit, de är vad du är gumman!


love Amanda