Fan fan fan jag har aldrig någonsin i hela mitt liv upplevt mig själv som svartsjuk men nu, igårkväll insåg jag att jag troligtvis är svartsjuk! alltså inte på de hemska sättet och är jävlig mot Viktor för de skulle jag aldrig vara utan ja bara blir typ irriterad och får en klum i magen och så känns de som nån suger musten ur mitt hjärta när ja på nått sätt får veta, se elr höra honom prata med andra tjejer! Jag kan absolut inte få för mig att säga åt honom och inte prata elr träffa den tjejen elr den andra för jag vet att han egentligen inte alls gör något fel utan han ska få prata med exakt vem han vill utan att ja ska bli svartsjuk..
Detta har nog uppkommit efter att jag innan har haft dåliga förhållanden, mitt första slutade med en otrohet från hans sida nr 2 vägrade ge upp sitt x, han pratade med och om hene all the time och jag fick bara lyssna och lida.. Nr 3 var tydligen tillsammans med en annan tjej samtidigt som han var tillsammans med mig samt att han ljög mig rakt upp i ansiktet hela tiden.. Gång efter gång!

Anledning nr 2 till att jag nu insett att jag är lite svartsjuk är för att jag givetvis tycker Viktor är snyggast i hela världen, mer än någon annan kille som vandrar i ett par skor! I mina ögon så finns de absolut inte någon annan kille som är snyggare och sexigare än min kära sambo och eftersom jag tycker de så tror jag givetvis att alla andra tjejer oxå tycker de och vill ha honom lika mycket som jag vill!

De här är inge kul men på ett sätt så visar de ju bara hur mycket jag verkligen älskar min pojkvän men samtidigt vill jag inte ha den där orohets känslan i magen.. Och ja vet att han aldrig skulle göra något mot mig.. Så grym skulle han aldrig vara men ändå så har jag den knäppa magkänslan men ah de beror ju på vad ja gått igenom för tidigare förhålanden!!


Jag vill att Viktor ska läsa detta för att förstå hur de lgger till men ja kan inte själv be honom läsa de! ja kan inte be någon läsa min blogg just för de inte alls är många som vet om att den existerar.. Ja vill bara ha en sida o skriva av mig på och därför berättar jag inte för så många om den!  Läser du detta nu och kanske känner min älskade pojvän så be han läsa de här nån gång! Bara så han förstår att jag litar på han fullt ut och inte söker bekräftelse av honom för att jag inte litar på han.. Jag kan bete mig konstigt ibland och fråga de ena efter de andra precis som att jag inte alls tror att han älskar mig men jag vet att han gör de och jag frågar bara för mina knäppa x förstört min självkänsla!


Förlåt Viktor! Jag älskar dig!